”Det skulle säkert kunna vara bra” : en studie av socialsekreterares uppfattningar om utredningsplaner

Utredningsplaner är en del av modellen Barns behov i centrum (BBIC). För att utröna hur socialsekreterare uppfattar utredningsplaner intervjuas fyra socialsekreterare och en arbetsledare verksamma vid en socialtjänsts barn- och familjeenhet i Västernorrland. I intervjuerna framkommer uppfattningar som är positiva (till exempel att utredningsplaner bidrar med struktur, transparens och tydlighet), negativa (bland annat att utredningsplaner betraktas som byråkratiska, framför allt i komplexa ärenden där nya uppgifter inkommer frekvent) och ambivalenta (exempelvis att uppfattningarna tenderar att pendla mellan positiva och negativa uppfattningar, till exempel att en fördel med utredningsplaner är att de bidrar med struktur, samtidigt som utredningsplaner kan uppfattas som ett byråkratiskt inslag i det sociala arbetet), vilka sedan diskuteras i ljuset av begrepp som transparens, motstånd, rättssäkerhet och evidensbaserad praktik. Fördelningen i mellan de olika ståndpunkterna sett till helheten är förhållandevis jämn, men det finns en klar skillnad mellan socialsekreterarna, som belyser fler negativa infallsvinklar, än arbetsledaren, vars uppfattning i huvudsak är positiv. Nyttan för socialt arbete vad gäller framtida studier av ämnet handlar om att bidra till ökad transpararens, att skapa struktur och att därigenom bidra till förbättrad dokumentation. På ett samhällsplan kan vidare studier av ämnet bland annat möjliggöra ökad förståelse för myndighetsuppdraget, ökad transparens och reducerad personbundenhet beträffande myndighetsutövningen